2
<!DOCTYPE book PUBLIC "-//KDE//DTD DocBook XML V4.2-Based Variant V1.1//EN"
4
<!ENTITY kappname "&kinfocenter;">
5
<!ENTITY % addindex "IGNORE">
6
<!ENTITY % Swedish "INCLUDE"
7
> <!-- change language only here -->
10
<book id="kinfocenter" lang="&language;">
13
>Informationscentralen</title>
23
>&Mike.McBride.mail;</address
26
<othercredit role="translator"
34
>stefan.asserhall@comhem.se</email
44
>&FDLNotice;</legalnotice>
48
>&kde; SC 4.11</releaseinfo>
52
>Den här dokumentationen beskriver &kde;:s informationscentral.</para>
59
>Informationscentralen</keyword>
63
>information</keyword>
70
<chapter id="introduction">
72
>Informationscentralen</title>
75
>Informationscentralen tillhandahåller en centraliserad och bekväm översikt av systemet och skrivbordsmiljön. </para>
78
>Informationscentralen består av flera moduler. Varje modul är ett eget program, men informationscentralen organiserar alla dessa program på ett bekvämt ställe. </para>
81
>Nästa avsnitt beskriver användningen av själva informationscentralen. För information om individuella moduler, se <link linkend="module"
82
>Informationscentralens standardmoduler</link
85
<sect1 id="information-center-starting">
87
>Starta informationscentralen</title>
90
>Informationscentralen kan startas på tre sätt: </para>
95
>Genom att välja <menuchoice
99
>Systemverktyg</guisubmenu
101
>Informationscentralen</guimenuitem
103
> från programstart i panelen. </para>
107
>Genom att trycka på <keycombo action="simul"
111
>. Det visar Kör program. Skriv <userinput
113
>kinfocenter</command
115
>, och tryck på returtangenten. </para>
120
>Du kan skriva <command
121
>kinfocenter &</command
122
> på vilken kommandorad som helst. </para>
127
>Alla tre metoderna är ekvivalenta, och ger samma resultat. </para>
131
<sect1 id="information-center-screen">
133
>Informationscentralens skärm</title>
136
>När du startar informationscentralen, visas ett fönster som kan delas in i tre funktionella delar. </para>
140
>Informationscentralens skärm.</screeninfo>
143
<imagedata fileref="kinfocenter.png" format="PNG"/>
147
>Informationscentralens skärm</phrase>
153
>Längst upp finns en verktygsrad. Verktygsraden ger dig snabb tillgång till de flesta funktionerna i informationscentralen, som att exportera, få hjälp med den aktuella modulen och en hjälpmeny. </para>
156
>Längs vänster sida finns en kolumn med ett filtreringsfält längst upp. Här väljer man vilken modul som ska betraktas. För att gå igenom de olika <acronym
158
>-modulerna, vänsterklicka på en modul i trädvyn. Det går också att använda piltangenterna för att flytta sig mellan <acronym
160
>-moduler, och trycka på returtangenten för att välja modulen. Modulen visas då i huvudrutan i informationscentralens fönster. Vissa objekt i trädvyn är kategorier, och ett vänsterklick eller tryck på returtangenten kan användas för att expandera eller dra ihop dessa objekt. Det visar eller döljer modulerna i kategorin. Ett högerklick på modullistningen visar följande alternativ: <itemizedlist>
164
>Dra ihop alla kategorier</guimenuitem
165
>: Drar ihop trädet för att bara visa toppnivåmoduler och kategorier.</para
170
>Expandera alla kategorier</guimenuitem
171
>: Expanderar trädet för att visa moduler.</para
176
>Rensa sökning</guimenuitem
177
>: Rensar eventuella filter som har använts för modullistan via sökrutan.</para
183
>Huvudpanelen visar dig systeminformation om den valda modulen. </para>
187
In this example, we are running &kde; 2.99, we started &infocenter;
188
as user <systemitem class="username"
191
named <systemitem class="systemname"
194
FreeBSD system, Version 4.4-RELEASE, on a Pentium.
200
<!--*****************************************************************-->
203
<sect1 id="info-center-menus">
205
>Informationscentralens verktygsrad</title>
208
>Nästa avsnitt ger en kortfattad beskrivning av vad varje objekt i verktygsraden gör. </para>
209
<!--FIXME not working in 4.11
210
<sect2 id="info-center-export-file">
217
The export button allows you to export information from the current information module if the
218
module allows this functionality. Clicking the export button will bring up a file dialog that will allow
219
you to choose the location of the file.
224
<sect2 id="info-center-module-help">
226
>Knappen Modulhjälp </title>
228
>Den här knappen öppnar Hjälpcentralen med den aktuella hjälpsidan för informationsmodulen. </para>
231
<sect2 id="info-center-menu-help">
233
>Menyknappen Hjälp</title>
235
>Informationscentralen har &kde;:s vanliga menyalternativ i menyn <guimenu
237
>. För mer information läs avsnittet om <ulink url="help:/fundamentals/ui.html#menus-help"
239
> i &kde;:s grunder. </para>
244
<sect1 id="info-center-exiting">
246
>Avsluta &kde;:s informationscentral</title>
249
>Du kan avsluta informationscentralen på två sätt: </para>
253
>Skriv <keycombo action="simul"
257
> på tangentbordet. </para>
262
>Klicka på knappen <guiicon
264
> i ramen som omger Informationscentralen.</para>
270
<!--*****************************************************************-->
272
<chapter id="module">
274
>Informationscentralens standardmoduler</title>
276
<!--****************************************-->
278
<sect1 id="kcm_infosummary">
280
>Sammanfattningsinformation</title>
283
>Modulen Sammanfattningsinformation i informationscentralen tillhandahåller ett snabbt sätt att visa viktig information. Modulen har tre kategorier: Information om operativsystemet, processorn och hårddisken. </para>
286
>Du kan ha mer än en av informationsrutorna per kategori.</para
291
>Informationsruta för operativsystemet</title>
295
>Skärmbild av Informationsruta för operativsystemet</screeninfo>
298
<imagedata fileref="os_block.png" format="PNG"/>
302
>Informationsruta för operativsystemet</phrase>
308
>Informationsrutan för operativsystemet har följande information: </para>
313
>Version av operativsystem</guilabel
314
>: Det här är versionsinformationen för operativsystemet där Informationscentralen finns.</para
319
>Version av KDE:s programvarusamling</guilabel
320
>: Det här är versionen av KDE:s programvarusamling som Informationscentralen kompilerades för.</para
325
>Värddatornamn</guilabel
326
>: Det här är värddatornamnet på datorn där Informationscentralen finns.</para
334
>Informationsruta för processor</title>
338
>Skärmbild av Informationsruta för processor</screeninfo>
341
<imagedata fileref="pro_block.png" format="PNG"/>
345
>Informationsruta för processor</phrase>
351
>Informationsrutan för processor har följande information: </para>
357
>: Det här är namnet på processorns tillverkare</para
362
>Processor nummer</guilabel
363
>: Det här är identifkationsnumret för processorn, med början på noll.</para
368
>Processorns maximala hastighet</guilabel
369
>: Det här är processorns maximala hastighet.</para
377
>Informationsruta om hårddisken</title>
381
>Skärmbild av Informationsruta om hårddisken</screeninfo>
384
<imagedata fileref="sto_block.png" format="PNG"/>
388
>Informationsruta om hårddisken</phrase>
394
>Informationsrutan om hårddisken har följande information: </para>
399
>Enhetsnamn</guilabel
400
>: Det här är namnet på hårddiskens tillverkare.</para
405
>Lagringsstorlek</guilabel
406
>: Det här är hårddiskens nuvarande storlek. </para
412
>: Det här är bussen som hårddisken använder.</para
418
<!--****************************************-->
420
<sect1 id="kcm_memory">
422
>Minnesinformation</title>
425
>Den här modulen visar nuvarande minnesanvändning. Den uppdateras hela tiden, och kan vara mycket användbar för att spåra flaskhalsar när vissa program körs.</para>
427
<sect2 id="memory-intro">
432
>Det första som du måste förstå är att det finns två typer av <quote
434
> tillgängligt för operativsystemet och de program som körs av det.</para>
437
>Den första typen kallas fysiskt minne. Det är minnet som finns i själva minneskretsarna i din dator. Det är det <acronym
439
> (som står för Random Acess Memory) som du fick med när du köpte din dator.</para>
442
>Den andra typen av minne, kallas virtuellt eller växlingsminne. Detta minnesblock är i själva verket plats på hårddisken. Operativsystemet reserverar en plats på hårddisken för <quote
443
>växlingsminne</quote
444
>. Operativsystemet kan använda det här virtuella minnet (eller växlingsutrymmet) om det får slut på fysiskt minne. Anledningen att detta kallas <quote
445
>växlingsminne</quote
446
>, är att operativsystemet tar en del data som det inte tror att du behöver på ett tag, och sparar det till hårddisken på det här reserverade utrymmet. Operativsystemet laddar sedan ny data som du behöver just nu. Det har <quote
448
> data som du inte behövde med data som du behöver just nu. Virtuellt- eller växlingsminne är inte så snabbt som fysiskt minne, så operativsystem försöker behålla data (särskilt ofta använd data) i det fysiska minnet.</para>
451
>Det totala minnet är kombinationen av det fysiska minnet och virtuella minnet.</para>
455
<sect2 id="memory-use">
457
>Minnesinformation</title>
460
>Det här fönstret är delat i en övre och undre del</para>
463
>Den övre delen visar dig det totala fysiska minnet, det totala lediga fysiska minnet, delat minne och buffertminne.</para>
466
>Alla fyra värdena visas som totalt antal byte, och som antal Mibyte (1 Mibyte = något mer än 1.000.000 byte).</para>
469
>Den nedre delen visar dig tre staplar: </para>
475
>Totalt minne</guilabel
476
> (det här är kombinationen av det fysiska minnet och virtuella minnet).</para
481
>Fysiskt minne</guilabel
486
>Virtuellt minne, eller <guilabel
487
>Växlingsutrymme</guilabel
493
>De gråa områdena är lediga, och de blåa och gröna är använda.</para>
496
>Det exakta värdet för varje minnestyp är inte kritiskt, och de ändras regelbundet. När du utvärderar den här sidan, leta efter trender.</para>
499
>Har din dator gott om utrymme (gråa områden)? Om inte, kan du öka växlingsutrymmet eller utöka det fysiska minnet.</para>
502
>Dessutom, om din dator verkar långsam: är ditt fysiska minne fullt, och verkar hårddisken alltid vara igång? Det här indikerar att du inte har tillräckligt med fysiskt minne, och att din dator förlitar sig på det långsammare virtuella minnet för ofta använd data. Om du utökar ditt fysiska minne kommer din dators svarstider att förbättras.</para
508
<!--****************************************-->
512
>Enhetsinformation</title>
515
>Enhetsinformation är en modul för enhetsvisning. Den visar alla relevanta enheter som är närvarande i en <acronym
517
>. Den har tre delar, en enhetsvisning, en informationsruta och en listning av <acronym
519
> för enheten som för närvarande är markerad.</para>
522
>Enhetslistning</title>
524
>Enhetsvisningen visar alla nuvarande enheter detekterade på en <acronym
526
> i ett träd. Huvudrubrikerna i början av trädet är enhetskategorierna, vänsterklicka på en ihopfälld kategori för att expandera den, och vice verse för att fälla ihop den. För att visa information om en enhet, vänsterklicka på enheten i visningen, så visas informationen till höger i informationsrutan. Du kan högerklicka i enhetsvisningen för att visa följande alternativ: </para>
531
>Dra ihop alla</guimenuitem
532
>: Drar ihop trädet för att bara visa huvudkategorierna.</para
537
>Expandera alla</guimenuitem
538
>: Expanderar trädet för att visa alla underliggande enheter.</para
543
>Visa alla enheter</guimenuitem
544
>: Visar alla kategorier oberoende av om enheter är närvarande i kategorierna</para
549
>Visa relevanta enheter</guimenuitem
550
>: Visa bara kategorier som har enheter närvarande.</para
554
>Standardvisningen är att dra ihop alla medan bara relevanta enheter visas. Observera att enheterna som visas i enhetslistningen inte är alla enheter i en PC, de är bara enheter som har detekterats via Solid.</para>
556
>Enhetsvisningen kan visa följande enheter:</para>
560
>Processorer: Detta är datorns <acronym
562
>:er (Central Processing Units).</para
566
>Lagringsenheter: Enheter som används för att lagra filer och data på <acronym
572
>Nätverksgränssnitt: Enheter som låter dig ansluta till ett nätverk eller till en annan <acronym
578
>Ljudgränssnitt: Enheter som låter <acronym
580
>:n spela upp ljud. De är delade i två kategorier, ljudarkitekturerna <acronym
588
>Videoenheter: Enheter som låter dig visa direktsänd video. </para
592
>Seriella enheter: Enheter som är anslutna till serieporten i PC:n.</para
596
>Smartkort-enheter: Enheter som läser smartkort. </para
600
>Digital-tv-enheter: Enheter som använder de öppna standarderna för digital television.</para
604
>Enhetsknappar: Detta är knappar som är närvarande på <acronym
606
>:n eller externa enheter. </para
610
>Batterier: Detta är batterienheter som är anslutna i en bärbar dator. </para
614
>Nätaggregat: Dessa enheter är närvarande är en nätanslutning kopplas in. </para
618
>Multimediaspelare: Enheter som spelar mediafiler, liksom en musikspelare. </para
622
>Kameraenheter: Detta är digitalkameror som är anslutna till <acronym
629
>Videoenheter omfattar inte videokortet.</para>
632
<sect2 id="infopanel">
634
>Informationsruta</title>
636
>Informationsrutan är stället där enhetsinformation visas när en enhet markeras. De två första informationsposterna är alltid:</para>
642
>: Enhetens namn.</para
647
>Tillverkare</guilabel
648
>: Namnet på enhetens tillverkaren.</para
652
>Följande informationsposter beror på den valda enheten. De är betecknade med namn som är lätta att förstå. Det finns möjlighet att markera informationsbeteckningarna och kopiera från dem.</para>
656
>maximala hastighet</quote
658
>instruktionsuppsättningar som stöds</quote
659
> sätts oftast inte av Solid. </para>
663
>De översta kategorierna i enhetslistningen visar inte någon information.</para>
666
<sect2 id="udilabel">
670
>-information</title>
672
>Den nedre informationsrutan visar <acronym
674
> för enheten som för närvarande är markerad. Det är den unika enhetsidentifieraren. Det finns möjlighet att markera beteckningen och kopiera från den.</para>
678
<!--****************************************-->
680
<sect1 id="interrupts">
682
>Avbrottsinformation</title>
685
>Den här sidan visar information om de avbrottsledningar som används, och enheterna som använder dem.</para>
690
> är en hårdvaruledning som används i en <acronym
694
>-buss) enheter som tangentbord, modem, ljudkort etc., för att skicka avbrottssignaler till processorn för att tala om för den att enheten är klar att skicka eller acceptera data. Tyvärr finns det bara sexton <acronym
696
>:er (0-15) tillgängliga i i386-arkitekturen (<acronym
698
>) som måste delas mellan de olika <acronym
703
>Många hårdvaruproblem beror på <acronym
705
>-konflikter, när två enheter försöker använda samma <acronym
707
>, eller programvara är felinställd så att en annan <acronym
709
> används än den som enheten verkligen är inställd för.</para>
713
>Den exakta informationen som visas är systemberoende. På vissa system kan inte <acronym
715
>-information visas ännu.</para
719
>På &Linux; läses den här informationen från <filename class="devicefile"
720
>/proc/interrupts</filename
721
>, som bara är tillgängligt om <filename class="directory"
723
>-pseudofilsystemet är kompilerat med kärnan.</para>
726
>Den första kolumnen är <acronym
728
>-numret. Den andra kolumnen är antalet avbrott som har tagits emot sen den senaste omstarten. Den tredje kolumnen visar typen av avbrott. Den fjärde identifierar enheten som är kopplad till avbrottet.</para>
731
>Användaren kan inte ändra några värden på den här sidan.</para>
734
<!--****************************************-->
738
>Information om <acronym
743
>Den här sidan visar information om <acronym
745
> (Direct Memory Access)-kanaler. En <acronym
747
>-kanal är en direkt anslutning som tillåter enheter att överföra data till och från minnet utan att gå genom processorn. Oftast har system med i386-arkitektur (<acronym
751
>-kanaler (0-7). </para>
755
>Den exakta informationen som visas är systemberoende. På vissa system kan inte <acronym
757
>-kanalinformation visas ännu. </para
761
>På &Linux;, läses den här informationen från <filename class="devicefile"
763
>, som bara är tillgängligt om <filename class="directory"
765
>-pseudofilsystemet är kompilerat i kärnan. </para>
768
>En lista på alla för närvarande registrerade (<acronym
772
>-kanaler som används visas. Den första kolumnen visar <acronym
774
>-kanalen, och den andra visar enheten som använder kanalen. </para>
779
>-kanaler visas inte. </para>
782
>Användaren kan inte ändra några värden på den här sidan. </para>
785
<!--****************************************-->
787
<sect1 id="kcmview1394">
789
>IEEE 1394-enhetsinformation</title>
792
>IEEE 1394-gränssnittet, också känt som <trademark
794
>, är en seriell bussgränssnittstandard för höghastighetskommunikation och isokrona realtidsdataöverföringar.</para>
797
>Listan i modulen visar alla enheter anslutna till IEEE-1394 bussen och låter dig återställa bussen genom att klicka på knappen <guibutton
798
>Utför återställning av 1394-bussen</guibutton
802
>Betydelsen av kolumnerna i listan:</para>
808
>: port- eller nodnamn, numret kan ändras vid varje återställning av bussen</para
814
>: nodens 64-bitars GUID</para
820
>: markerad om noden är en IEEE 1394-port på datorn</para
826
>: markerad om noden kan hantera isokrona resurser</para
832
>: markerad om noden kan hantera cykler</para
838
>: markerad om noden stöder isokrona överföringar</para
844
>: markerad om noden kan hantera bussen</para
850
>: markerad om noden kan hantera kraft</para
856
>: klocknoggrannhet hos noden, i intervallet 0 till 100</para
862
>: nodens hastighet</para
867
>Tillverkare</guilabel
868
>: enhetens tillverkare</para
873
<!--****************************************-->
877
>Information om <acronym
879
>-buss och installerade <acronym
884
>Den här sidan visar information om <acronym
886
>-bussen och installerade <acronym
888
>-kort, och andra enheter som använder Peripheral Component Interconnect (<acronym
894
>Den exakta informationen som visas är systemberoende. På vissa system kan inte <acronym
896
>-information visas ännu.</para
900
>På &Linux;, läses den här informationen från <filename class="devicefile"
902
>, som bara är tillgängligt om <filename class="directory"
904
> pseudofilsystemet är kompilerat med kärnan. En lista på alla <acronym
906
>-enheter som hittades vid initiering av kärnan, och deras konfiguration, visas.</para>
909
>Varje post börjar med en buss, enhet och funktionsnummer.</para>
911
>Användaren kan inte ändra några värden på den här sidan.</para>
914
<!--****************************************-->
918
>Inport- och utport-information</title>
921
>Den här sidan visar information om I/O-portar.</para>
924
>I/O-portar är minnesadresser som används av processorn för direkt kommunikation med en enhet som har skickat en avbrottssignal till processorn.</para>
927
>Utbytet av kommandon eller data mellan processorn och enheten äger rum via enhetens I/O-portadress, som är ett hexadecimalt tal. Inga enheter kan dela på samma I/O-port. Många enheter använder flera I/O-portadresser, som uttrycks som ett intervall med hexadecimala tal. </para>
931
>Den exakta informationen som visas är systemberoende. På vissa system kan inte I/O-portinformation visas ännu.</para
935
>På &Linux;, läses den här informationen från <filename class="devicefile"
936
>/proc/ioports</filename
937
>, som bara är tillgängligt om <filename class="directory"
939
>-pseudofilsystemet är kompilerat med kärnan. En lista på alla för närvarande registrerade I/O-portregioner som används visas.</para>
942
>Den första kolumnen är I/O-porten (eller intervallet med I/O-portar), den andra kolumnen identifierar enheten som använder dessa I/O-portar.</para>
945
>Användaren kan inte ändra några värden på den här sidan.</para>
948
<!--****************************************-->
952
>Information om <acronym
957
>Den här sidan visar information om Small Computer Systems Interface (<acronym
959
>)-gränssnitt och de anslutna <acronym
965
>Den exakta informationen som visas är systemberoende. På vissa system kan inte <acronym
967
>-information visas ännu.</para
971
>På &Linux;, läses den här informationen från <filename class="devicefile"
972
>/proc/scsi/scsi</filename
973
>, som bara är tillgängligt om <filename class="directory"
975
> pseudofilsystemet är kompilerat med kärnan. En lista på alla <acronym
977
>-enheter som kärnan känner till visas.</para>
980
>Enheterna sorteras numeriskt efter sina värd, kanal och <acronym
985
>Användaren kan inte ändra några värden på den här sidan.</para>
988
<!--****************************************-->
992
>Information om <acronym
994
>-styrenhet och <acronym
999
>Den här modulen låter dig se enheterna som är anslutna till <acronym
1004
>Den här modulen ger bara information. Du kan inte redigera några värden som du ser här.</para>
1007
<!--****************************************-->
1009
<sect1 id="smbstatus">
1011
>Samba-statusinformation</title>
1014
>Samba- och <acronym
1016
>-statusmonitorn är ett gränssnitt för programmen <command
1020
>. Smbstatus rapporterar om aktuella Samba-förbindelser, och är en del av en svit med Samba-verktyg, som implementerar <acronym
1022
>-protokollet (Session Message Block), som också kallas NetBIOS- eller LanManager-protokollet.</para>
1025
>Det här protokollet kan användas för att tillhandahålla skrivardelnings- eller katalogdelningsservice på ett nätverk som inkluderar maskiner som kör olika varianter av &Microsoft; &Windows;.</para>
1030
> är en del av <acronym
1032
>-programvarupaketet. <acronym
1034
> står för Network File System, nätverksfilsystem, och är det traditionella sättet att dela kataloger över nätverket med &UNIX;. I det här fallet tolkas utmatningen från <command
1037
>-a localhost</option
1038
>. På vissa system finns showmount i <filename class="directory"
1039
>/usr/sbin</filename
1040
>, kontrollera om du har showmount i din <envar
1044
<sect2 id="smb-exports">
1049
>På den här sidan kan du se en stor lista som visar nuvarande aktiva anslutningar till Samba delade kataloger och <acronym
1051
>-export för din maskin. Den första kolumnen visar om resursen är en Samba (<acronym
1053
>) delad katalog eller en <acronym
1055
>- export. Den andra kolumnen innehåller namnet på den delade katalogen, den tredje namnet på fjärrvärden som använder katalogen. De återstående kolumnerna har bara betydelse för Samba-kataloger.</para>
1058
>Den fjärde kolumnen innehåller användar-<abbrev
1060
> för användaren som använder den här katalogen. Observera att detta inte behöver vara samma som &UNIX; användar-<abbrev
1062
> för den här användaren. Detsamma gäller för nästa kolumn, som visar grupp-<abbrev
1064
> för användaren.</para>
1067
>Varje förbindelse till en av dina delade kataloger hanteras av en enda process (<command
1069
>), den nästa kolumnen visar process-<abbrev
1073
>) för den här <command
1075
>-processen. Om du avbryter den här processen kopplas den anslutna användaren bort. Om fjärranvändaren arbetar från &Windows;, så skapas genast en ny process när den här avbryts, så han kommer nästan inte att märka det.</para>
1078
>Den sista kolumnen visar hur många filer som användaren för närvarande har öppna. Här ser du bara hur många filer han har <emphasis
1080
> just nu, du ser inte hur många han har kopierat eller tidigare haft öppna, etc.</para>
1084
<sect2 id="smb-imports">
1089
>Här ser du vilka delade Samba- och <acronym
1091
>-kataloger från andra värddatorer som är monterade på ditt lokala system. Den första kolumnen visar om det är en Samba- eller <acronym
1093
>-katalog, den andra visar namnet på katalogen och den tredje visar var den är monterad.</para>
1096
>Du bör se de monterade <acronym
1098
>-katalogerna på &Linux; (det här har testats), och det bör också fungera på &Solaris; (det här har inte testats).</para>
1102
<sect2 id="smb-log">
1107
>Den här sidan presenterar innehållet i din lokala samba-loggfil på ett trevligt sätt. Om du öppnar den här sidan, är listan tom. Du måste trycka på knappen <guibutton
1108
>Uppdatera</guibutton
1109
> för att läsa Samba-loggfilen och visa resultaten. Kontrollera om Samba-loggfilen på ditt system verkligen finns på det ställe som anges i inmatningsraden. Om den är någon annanstans eller om den har ett annat namn, korrigera det. Efter du har ändrat filnamnet måste du trycka på <guibutton
1110
>Uppdatera</guibutton
1114
>Samba loggar sina aktiviteter enligt loggnivån (se <filename
1116
>). Om loggnivån = 1, loggar Samba bara om någon ansluter till din maskin och när anslutningen stängs igen. Om loggnivån = 2, loggar den också om någon öppnar en fil, och om han stänger filen igen. Om loggnivån är högre än 2, så loggas ännu mer.</para>
1119
>Om du är intresserad av vem som kommer åt din maskin, och vilka filer som används, bör du sätta loggnivån till 2 och regelbundet skapa en ny samba loggfil (t.ex. ställa in en <command
1121
> aktivitet som flyttar din nuvarande Samba-loggfil till ett annan katalog en gång i veckan, eller något liknande). Annars kan din Samba-loggfil bli väldigt stor.</para>
1124
>Du kan bestämma vilka händelser som visas i listan med de fyra kryssrutorna under den stora listan. Du måste trycka på <guibutton
1125
>Uppdatera</guibutton
1126
> för att se resultatet. Om din Samba-loggnivå är för låg, kommer du inte att se allt.</para>
1129
>Genom att klicka på rubriken för en kolumn kan du sortera listan enligt den kolumnen.</para>
1132
<sect2 id="smb-statistics">
1137
>På den här sidan kan du filtrera innehållet av den tredje sidan efter särkilt innehåll.</para>
1140
>Låt oss anta att <guilabel
1142
>-fältet (inte det i listan) sätts till <userinput
1143
>Anslutning</userinput
1145
>Tjänst/Fil</guilabel
1146
> sätts till <userinput
1149
>Serverdator/Användare</guilabel
1150
> sätts till <userinput
1153
>Visa utökad tjänstinformation</guilabel
1154
> är avstängd och <guilabel
1155
>Visa utökad serverdatorinformation</guilabel
1156
> är avstängd.</para>
1159
>Om du klickar på <guibutton
1160
>Uppdatera</guibutton
1161
> nu, ser du hur ofta en anslutning öppnades för att dela <literal
1163
> (dvs. vilken delad katalog som helst) från värddatorn <literal
1165
> (dvs från vilken värddator som helst). Aktivera nu <guilabel
1166
>Visa utökad serverdatorinformation</guilabel
1167
> och klicka på <guibutton
1168
>Uppdatera</guibutton
1169
> igen. Nu ser du hur många anslutningar som öppnades för varje värddator som matchar jokertecknet <literal
1174
>Klicka nu på <guibutton
1175
>Rensa resultat</guibutton
1181
>-fältet till filåtkomst och aktivera <guilabel
1182
>Visa utökad tjänstinformation</guilabel
1183
> och klicka på <guibutton
1184
>Uppdatera</guibutton
1188
>Nu ser du hur ofta varje enskild fil användes. Om du aktiverar <guilabel
1189
>Visa utökad serverdatorinformation</guilabel
1190
> också, kommer du att se hur ofta varje enskild användare öppnar varje fil.</para>
1193
>I inmatningsraderna <guilabel
1194
>Tjänst/Fil</guilabel
1196
>Serverdator/Användare</guilabel
1197
> kan du använda jokertecknen <literal
1201
> på samma sätt som du använder dem på kommandoraden. Reguljära uttryck känns inte igen.</para>
1204
>Genom att klicka på rubriken för en kolumn kan du sortera listan enligt den kolumnen. På det här sättet kan du kontrollera vilken fil som öppnades oftast, vilken användare som öppnade flest filer eller vadsomhelst.</para>
1209
<sect2 id="smb-stat-author">
1211
>Avsnittsförfattare</title>
1214
>Modul copyright 2000: Michael Glauche och &Alexander.Neundorf; &Alexander.Neundorf.mail;</para>
1217
>Ursprungligen skriven av Michael Glauche</para>
1220
>Underhålls för närvarande av &Alexander.Neundorf; &Alexander.Neundorf.mail;</para>
1224
>Bidragsgivare</title>
1227
>Översättning till Kcontrol-insticksprogram:</para>
1229
>&Matthias.Hoelzer-Kluepfel; &Matthias.Hoelzer-Kluepfel.mail;</para
1233
>Användning av <classname
1234
>K3process</classname
1235
> istället för popen, och mer felkontroller:</para>
1237
>&David.Faure; &David.Faure.mail;</para
1241
>Översättning till Kcmodule, tillägg av flikarna 2,3,4, felrättning:</para>
1243
>&Alexander.Neundorf; &Alexander.Neundorf.mail;</para
1248
>Dokumentation copyright 2000 &Alexander.Neundorf; &Alexander.Neundorf.mail;</para>
1251
>Dokumentation överfört till docbook av &Mike.McBride; &Mike.McBride.mail;</para>
1254
>Översättning Stefan Asserhäll <email
1255
>stefan.asserhall@bredband.net</email
1262
<!--****************************************-->
1266
>Information om nätverksgränssnitt</title>
1269
>Den här sidan visar information om nätverksenheterna som finns installerade på datorn. </para>
1273
>Den exakta informationen som visas är systemberoende, På vissa system kan den här informationen ännu inte visas.</para
1277
>Användaren kan inte ändra några värden på den här sidan.</para>
1280
<!--****************************************-->
1284
>Information om OpenGL</title>
1287
>Den här sidan visar information om den installerade <acronym
1289
>-implementeringen. OpenGL (som står för "Open Graphics Library") är ett hårdvaruoberoende gränssnitt för 3D-grafik för flera plattformar. </para>
1294
> är anpassningen av OpenGL till X-window systemet.</para>
1299
> (Direct Rendering Infrastructure) tillhandahåller hårdvaruacceleration för OpenGL. Du måste ha ett videokort med 3D-acceleration och riktigt installerade drivrutiner för detta.</para>
1303
>Läs mer på den officiella OpenGL-sidan <ulink url="http://www.opengl.org"
1304
> http://www.opengl.org</ulink
1308
<!--****************************************-->
1310
<sect1 id="xserver">
1312
>X-serverinformation</title>
1315
>Den här skärmen är användbar för att få specifik information om din X-server och den nuvarande X-sessionen.</para>
1318
>När du startar den här modulen, får du se en del information. Vänstra delen av fönstret är organiserat som ett träd. En del av elementen har ett plustecken framför namnet. Genom att klicka på den här symbolen öppnas en <quote
1320
> som hör ihop med elementet. Genom att klicka på ett minustecken framför ett namn så döljs undermenyn.</para>
1323
>Den högra delen av skärmen visar de individuella värdena för var och en av parametrarna till vänster.</para>
1326
>Informationen som visas kan variera beroende på dina inställningar.</para>
1330
>En del inställningar kanske inte kan avgöra värdet på några eller alla parametrar.</para
1334
>Du kan inte ändra några av värdena i den här menyn. De är bara till för information.</para>
1337
<!--****************************************-->
1341
<chapter id="credits">
1343
>Tack till och licens</title>
1346
>Informationscentralen</para>
1348
>Program copyright 1997-2001 Informationscentralens utvecklare</para>
1350
>Personer som bidragit:</para>
1355
>Matthias Hoelzer-Kluepfel &Matthias.Hoelzer-Kluepfel.mail;</para
1359
>&Matthias.Elter; &Matthias.Elter.mail;</para
1364
>Dokumentation <trademark class="copyright"
1365
>copyright 2000 Michael McBride</trademark
1366
> &Mike.McBride.mail;</para>
1369
>Personer som bidragit:</para>
1374
>&Paul.Campbell; &Paul.Campbell.mail;</para
1378
>&Helge.Deller; &Helge.Deller.mail;</para
1382
>&Mark.Donohoe;</para
1386
>&Patrick.Dowler;</para
1390
>&Duncan.Haldane; <email
1391
>duncan@kde.org</email
1396
>&Steffen.Hansen; <email
1397
>stefh@mip.ou.dk</email
1402
>Matthias Hoelzer-Kluepfel &Matthias.Hoelzer-Kluepfel.mail;</para
1406
>Martin Jones &Martin.R.Jones.mail;</para
1410
>&Jost.Schenck; &Jost.Schenck.mail;</para
1414
>&Jonathan.Singer; &Jonathan.Singer.mail;</para
1418
>&Thomas.Tanghus; &Thomas.Tanghus.mail;</para
1422
>&Krishna.Tateneni; &Krishna.Tateneni.mail;</para
1426
>Ellis Whitehead <email
1427
>ewhitehe@uni-freiburg.de</email
1434
>Översättning Stefan Asserhäll <email
1435
>stefan.asserhall@bredband.net</email
1438
&underFDL; &underGPL; </chapter>