← Back to branch summary

~ubuntu-branches/ubuntu/oneiric/kde-l10n-sv/oneiric-proposed

« back to all changes in this revision

Viewing changes to docs/kdeedu/kstars/skycoords.docbook

  • Committer: Bazaar Package Importer
  • Author(s): Jonathan Riddell
  • Date: 2008-01-06 08:12:06 UTC
  • Revision ID: james.westby@ubuntu.com-20080106081206-0fzxcmn6at9pb29c
Tags: upstream-4.0.0
Import upstream version 4.0.0

Show diffs side-by-side

added added

removed removed

Lines of Context:
docs/kdeedu/kstars/skycoords.docbook
 
1
<sect1 id="ai-skycoords">
 
2
<sect1info>
 
3
<author
 
4
><firstname
 
5
>Jason</firstname
 
6
> <surname
 
7
>Harris</surname
 
8
> </author>
 
9
</sect1info>
 
10
<title
 
11
>Himmelskoordinatsystem</title>
 
12
<para>
 
13
<indexterm
 
14
><primary
 
15
>Himmelskoordinatsystem</primary>
 
16
<secondary
 
17
>Översikt</secondary
 
18
></indexterm>
 
19
Ett grundläggande krav för att kunna studera himlen är att kunna avgöra var på himlen saker finns. För att ange positioner på himlen, har astronomer utvecklat flera <firstterm
 
20
>koordinatsystem</firstterm
 
21
>. Vart och ett använder ett rutnät med koordinater som projiceras på <link linkend="ai-csphere"
 
22
>himmelssfären</link
 
23
>, analogt med det <link linkend="ai-geocoords"
 
24
>geografiska koordinatsystemet</link
 
25
> som används på jordens yta. Koordinatsystemen skiljer sig bara i sitt val av <firstterm
 
26
>grundplan</firstterm
 
27
>, som delar himlen i två likadana halvklot längs en <link linkend="ai-greatcircle"
 
28
>storcirkel</link
 
29
>. (grundplanet för det geografiska koordinatsystemet är jordens ekvator). Varje koordinatsystem namnges efter sitt val av grundplan. </para>
 
30
 
 
31
<sect2 id="equatorial">
 
32
<title
 
33
>Det ekvatoriella koordinatsystemet</title>
 
34
<indexterm
 
35
><primary
 
36
>Himmelskoordinatsystem</primary>
 
37
<secondary
 
38
>Ekvatoriella koordinater</secondary>
 
39
<seealso
 
40
>Himmelsekvator</seealso
 
41
> <seealso
 
42
>Himmelspoler</seealso
 
43
> <seealso
 
44
>Geografiska koordinatsystem</seealso
 
45
> </indexterm>
 
46
<indexterm
 
47
><primary
 
48
>Rektascension</primary
 
49
><see
 
50
>Ekvatoriella koordinater</see
 
51
></indexterm>
 
52
<indexterm
 
53
><primary
 
54
>Deklination</primary
 
55
><see
 
56
>Ekvatoriella koordinater</see
 
57
></indexterm>
 
58
 
 
59
<para
 
60
>Det <firstterm
 
61
>ekvatoriella koordinatsystemet</firstterm
 
62
> är troligen det mest använda himmelskoordinatsystemet. Det är också närmast släkt med det <link linkend="ai-geocoords"
 
63
>geografiska koordinatsystemet</link
 
64
>, eftersom de använder samma grundplan, och samma poler. Projektionen av jordens ekvator på himmelssfären kallas <link linkend="ai-cequator"
 
65
>himmelsekvatorn</link
 
66
>. På samma sätt ger projektion av de geografiska polerna på himmelssfären de norra och södra <link linkend="ai-cpoles"
 
67
>himmelspolerna</link
 
68
>. </para
 
69
><para
 
70
>Det finns dock en viktig skillnad mellan de ekvatoriella och geografiska koordinatsystemen: det geografiska systemet är fixerat vid jorden, och det roterar med jorden. Det ekvatoriella systemet är fixerat vid stjärnorna <footnote id="fn-precess"
 
71
><para
 
72
>i själva verket är inte de ekvatoriella koordinaterna riktigt fixerade vid stjärnorna. Se <link linkend="ai-precession"
 
73
>precession</link
 
74
>. Dessutom om <link linkend="ai-hourangle"
 
75
>timvinkel</link
 
76
> används istället för rektascension, så är det ekvatoriella systemet fixerat vid jorden, inte stjärnorna.</para
 
77
></footnote
 
78
>, så det verkar rotera över himlen med stjärnorna, men det är förstås i verkligheten jorden som roterar under den stillastående himlen. </para
 
79
><para
 
80
>Den <firstterm
 
81
>latitudliknande</firstterm
 
82
> vinkeln i det ekvatoriella systemet kallas <firstterm
 
83
>deklination</firstterm
 
84
> (med förkortningen Dek). Den mäter vinkeln för ett objekt ovanför eller under himmelsekvatorn. Den <firstterm
 
85
>longitudliknande</firstterm
 
86
> vinkeln kallas <firstterm
 
87
>rektascension</firstterm
 
88
> (förkortat <acronym
 
89
>RA</acronym
 
90
>). Den mäter vinkeln för ett objekt öster om <link linkend="ai-equinox"
 
91
>vårdagjämningen</link
 
92
>. Till skillnad från longituder, mäts rektascensionen oftast i timmar istället för grader, eftersom den skenbara rotationen av det ekvatoriella koordinatsystemet är närbesläktat till <link linkend="ai-sidereal"
 
93
>siderisk tid</link
 
94
> och <link linkend="ai-hourangle"
 
95
>timvinkel</link
 
96
>. Eftersom ett helt varv på himlen tar 24 timmar att fullborda, går det (360 grader / 24 timmar) = 15 grader på en timmes rektascension. </para>
 
97
</sect2>
 
98
 
 
99
<sect2 id="horizontal">
 
100
<title
 
101
>Det horisontella koordinatsystemet</title>
 
102
 
 
103
<indexterm
 
104
><primary
 
105
>Himmelskoordinatsystem</primary>
 
106
<secondary
 
107
>Horisontella koordinater</secondary>
 
108
<seealso
 
109
>Horisont</seealso
 
110
> <seealso
 
111
>Zenit</seealso
 
112
> </indexterm>
 
113
<indexterm
 
114
><primary
 
115
>Azimut</primary
 
116
><see
 
117
>Horisontella koordinater</see
 
118
></indexterm>
 
119
<indexterm
 
120
><primary
 
121
>Elevation</primary
 
122
><see
 
123
>Horisontella koordinater</see
 
124
></indexterm>
 
125
<para
 
126
>Det horisontella koordinatsystemet använder observatörens lokala <link linkend="ai-horizon"
 
127
>horisont</link
 
128
> som grundplan. Det här delar upp himlen på ett bekvämt sätt i det övre halvklotet som kan ses, och det undre halvklotet som inte kan ses (eftersom jorden är i vägen). Polen för det övre halvklotet kallas <link linkend="ai-zenith"
 
129
>zenit</link
 
130
>. Polen för det undre halvklotet kallas <firstterm
 
131
>nadir</firstterm
 
132
>. Vinkeln för ett objekt ovanför eller under horisonten kallas <firstterm
 
133
>elevationen</firstterm
 
134
> (förkortas alt). Vinkeln på ett objekt runt horisonten (mätt från norra punkten, mot öster) kallas <firstterm
 
135
>azimut</firstterm
 
136
>. Det horisontella koordinatsystemet kallas ibland också  alt/az-koodinatsystemet. </para
 
137
><para
 
138
>Det horisontella koordinatsystemet är fixerat vid jorden, inte stjärnorna. Därför ändras elevation och azimut för ett objekt med tiden, allteftersom objektet förefaller driva över himlen. Dessutom, eftersom det horisontella systemet definieras med den lokala horisonten, kommer samma objekt som betraktas från olika platser på jorden vid samma tid, att ha olika värden på elevation och azimut. </para
 
139
><para
 
140
>Horisontella koordinater är mycket användbara för att avgöra uppgångs- och nergångstider för ett himmelsobjekt. När ett objekt har elevationen = 0 grader, går det antingen upp (om dess azimut är &lt; 180 grader) eller går det ner (om dess azimut är &gt; 180 grader). </para>
 
141
</sect2>
 
142
 
 
143
<sect2 id="ecliptic">
 
144
<title
 
145
>Det ekliptiska koordinatsystemet</title>
 
146
 
 
147
<indexterm
 
148
><primary
 
149
>Himmelskoordinatsystem</primary>
 
150
<secondary
 
151
>Ekliptiska koordinater</secondary>
 
152
<seealso
 
153
>Ekliptikan</seealso>
 
154
</indexterm>
 
155
<para
 
156
>Det ekliptiska koordinatsystemet använder <link linkend="ai-ecliptic"
 
157
>ekliptikan</link
 
158
> som grundplan. Ekliptikan är vägen som solen verkar följa över himlen under årets gång. Det är också en projektion av jordens banplan på himmelssfären. Latitudvinkeln kallas <firstterm
 
159
>ekliptisk latitud</firstterm
 
160
>, och longitudvinkeln kallas <firstterm
 
161
>ekliptisk longitud</firstterm
 
162
>. Liksom rektascensionen i det ekvatoriella systemet, är nollpunkten för den ekliptiska longituden <link linkend="ai-equinox"
 
163
>vårdagjämningen</link
 
164
>. </para
 
165
><para
 
166
>Vad tror du att ett sådant koordinatsystem kan vara användbart till? Om du gissade att kartlägga objekt i solsystemet, har du alldeles rätt! Varje planet (utom Pluto) går runt solen i ungefär samma plan, så att de alltid verkar vara någonstans nära ekliptikan (dvs. de har alltid små ekliptiska latituder). </para>
 
167
</sect2>
 
168
 
 
169
<sect2 id="galactic">
 
170
<title
 
171
>Det galaktiska koordinatsystemet</title>
 
172
 
 
173
<indexterm
 
174
><primary
 
175
>Himmelskoordinatsystem</primary>
 
176
<secondary
 
177
>Galaktiska koordinater</secondary>
 
178
</indexterm>
 
179
<para>
 
180
<indexterm
 
181
><primary
 
182
>Vintergatan</primary
 
183
></indexterm
 
184
> Det galaktiska koordinatsystemet använder <firstterm
 
185
>vintergatan</firstterm
 
186
> som grundplan. Latitudvinkeln kallas <firstterm
 
187
>galaktisk latitud</firstterm
 
188
>, och longitudvinkeln kallas <firstterm
 
189
>galaktisk longitud</firstterm
 
190
>. Det här koordinatsystemet är användbart för att studera själva galaxen. Man kanske vill veta hur stjärntätheten ändras som en funktion av galaktisk latitud, eller hur mycket vintergatans skiva är tillplattad. </para>
 
191
</sect2>
 
192
</sect1>